DIY Videkrans

Visste du att det finns omkring 20 olika arter av vide (Salix sp.) i Finland? Att videkissorna är en viktig källa till mat för vårens första insekter? Och att vide är ett perfekt material för kransstommar.

Videkissor hör till de allra första vårtecknen. Visserligen kan de första slå ut redan före jul och i år har det funnits mycket videkissor sedan januari. Men det är till påsken som vi brukar plocka in dem och ställa i vas med fjädrar, tulpaner och narcisser.

Det är svårt att skilja på alla olika videarter, och dessutom korsar de sig så det uppstår lokala hybrider. Den vanligaste arten som också ger de bästa videkissorna är grönvide. Sälgen kan växa till ett träd med tät krona medan lappvide är en låg, marktäckande buske. Gemensamt för alla videarter är att pollenet och nektaren i de blommande videkissorna hör till vårens viktigaste mat för de tidiga insekterna. Bin, humlor, fjärilar och andra insekter flockas kring videbuskarna för att äta sig mätta. En del, t.ex. fjärilarna sorgmantel och videfuks, lägger också sina ägg på vide. Larverna i sin tur äter av bladen innan de utvecklas vidare till puppor och vuxna fjärilar.

Vide-släktet är alltså viktigt för den biologiska mångfalden och jag önskar att man skulle se ännu mer vide i skogsbryn och längs åkerdiken, just för att hjälpa vår insektsfauna. De pollinerande insekterna jobbar så att vi får skörda bär i skogen och frukt och grönsaker i trädgården. Och själva insekterna utgör mat för insektsätande fåglar, så att vi får njuta av fågelsången en vacker försommardag.

Om man vill fläta vide till korgar, mattor eller kransar är vårvinter och tidig vår den bästa tiden, då vidjorna är böjliga, men innan de får löv. Videkissorna plockas då de är lagom utslagna. Man kan ställa kvistarna i vatten om man vill att videkissorna ska bli större. Tänk på att inte plocka alla videkissor av en buske, utan lämna kvar en del så att insekterna har mat då de vaknar senare i vår!

 

 

DIY videkrans

En krans av vide och videkissor kan du ha både inne och ute. Till påsken kan du dekorera den med fjädrar eller ägg, och kanske någon blommande narcisslök. Tänk på att videt med tiden torkar ihop lite, så var noga med att spänna järntråden.

Du behöver:

• en färdig kransstomme eller en bunt långa vidjor som du flätar ihop till en stomme (jag använde hallon, men vide är lättast att arbeta med).
• en bunt videkissor. Har du inte möjlighet att plocka själv kan du fråga i blomsterbutiken.
• ett fint band eller naturbast.
• spoltråd och sekatör.

Gör såhär:

1. Stommen: gör en lagom stor ring av en lång vidja och tvinna ändarna runt varandra. Fortsätt att tvinna runt fler kvistar tills du är nöjd med tjockleken. Om du inte har gjort det här förr underlättar de att fästa vidjorna här och där med järntråd.
2. Dekorationen: klipp kvistarna i ungefär lika långa bitar. Klipp direkt ovanför en kisse. Längden får vara ungefär hälften av kransens diameter. Lämna några lite längre toppar att placera längst ut.
3. Välj ut platsen för dekorationen. Det kan var ett ställe där kransen är ojämn eller där den behöver fästas lite extra.
4. Ta ett knippe kvistar och fäst på stommen genom att vira några varv runt med järntråd. Ta nästa knippe och fäst lite omlott i en liten vinkel till den förra.
5. Fortsätt tills du är nöjd och gör sen samma sak åt andra hållet.
6. Glappet mellan de två ”kvastarna” döljer du med en fluffig rosett. Färdig!

Nybörjartips! Vide är ett halt material. Om det känns svårt att få kvistarna att ligga som du vill kan du testa att använda varmlimpistol istället för järntråd.

 

 

Jag får riktigt påskfiilis då jag tittar på den här kransen. Och snart är ju påsken här, trots osäkerheten i världen just nu. Skönt ändå med enkla traditioner i sådana tider.